Vi har ingen annan väg att gå
1969 kom Pirjo Lahdenperä från ett monokulturellt Finland till Sverige och mötte, som hon säger, hela världen i Tensta. Hjulsta och Rinkeby.
”Jag arbetade som skolpsykolog i nybyggda områden och blev alldeles begeistrad i mångkulturella frågor. Där jag kom ifrån, Tammerfors, var det ingen större mångfald och väldigt nationalistiskt. Så det nya jag kom till var fantastiskt spännande. Hela mitt liv har sedan dess påverkats av det.”
Idag är det interkulturella skolledarskap som är hennes specialitet.
”För att uttrycka det rakt på sak. Vi måste integreras med varandra, alla vi som finns i vårt land. Det finns inget annat val. Världen och Sverige är inte som det var en gång i tiden. Vi kan inte gå tillbaka. Det här är och nu vi måste lära känna och förstå varandra och på så sätt minska på konflikter och motsättningar mellan olika grupper. För att lyckas med det måste vi ha ett interkulturellt ledarskap. Det gäller i hela samhället men kanske extra mycket i skolan.”
På Skolforum ska Pirjo Lahdenperä prata om hur skolan ska utvecklas i en tid när så många elever kommer från andra länder.
”Ja, det handlar om hur man arbetar som lärare och skolledare för att få skolan till en interkulturell lärandemiljö. Först och främst gäller att det att faktiskt vara medveten om den mångkulturella samhällsutvecklingen. Skolledare ska ha kompetenser att utveckla sina lärare och hur man tillvaratar olikheter i klassrummet. För ju mer mångfald, desto fler olika typer av utmaningar. Värdekonflikter, olika syn på saker och ting, jämställdhet, hedersfrågor. Som ledare och lärare är det bra veta hur den typen av frågor ska hanteras.”
En viktig erfarenhet är att vara konkret och praktisk.
”Det har visat sig att kulturtolkar, som får legitimitet, är en oersättlig resurs i skolan. Om du anställer någon som exempelvis har syriansk bakgrund så kan han eller hon tolka mellan olika synsätt. Speciellt viktigt är det när föräldrar inte kan svenska. Allt handlar om att nå fram till människor så att de inte bara blir informerade, utan också förstår varför vissa saker är som de är i Sverige.”
Pirjo Lahdenperä förklarar att det handlar om att minska det kulturella gapet och rädslan mellan olika grupper. Undersökningar visar att framför allt vuxna nyanlända måste ha mer kontakt med svenskar och det svenska samhället.
”Skolans roll i det hela är att förstå problematiken och lära sig att använda kulturtolkarna. Jag har träffat rektorer som aldrig tidigare har haft elever med utländsk bakgrund. Då är det förstås en extra stor utmaning. De måste se till att göra sig beredda och skaffa de kunskaper och verktyg som krävs.”
Två saker tycker Pirjo Lahdenperä är extra viktiga för skolledare att tänka på. För det första att ha modet att rekrytera människor som har olika bakgrunder. För det andra att verkligen lyssna till de olika svårigheter som lärare har.
”Tidigare var det så att rektorn kunde lämna de här frågorna till någon annan på skolan. Men nu måste rektorerna ta handfast ansvar. Det handlar om interaktion mellan olika grupper, att ödmjukt lyssna till nya behov, prioritera kollegialt lärande, kompetensutveckling med mera – och se att lärarna har fått ett jättestort jobb.”
På hösten Skolforum ska Pirjo Lahdenperä utveckla sina tankegångar om vad som krävs av ledarskapet i en mångkulturell tid och skola. Andra föreläsare av intresse är bland andra Jana Söderberg som pratar om motivation och ledarskap och lärare från Hässleholm som berättar hur mötet med nyanlända kan lyckas.